Graffitin och den problematiska nolltoleransen

Nolltolerans mot graffiti skapar ett otryggt samhälle – och går på tvärs mot vad dess förespråkare eftersträvar. Det skriver konstvetaren Jacob Kimvall i sin bok "Noll tolerans – Kampen mot graffiti".

Graffiti är fortfarande en kontroversiell uttrycksform. Inte minst i Stockholm där staden sedan många år har en nolltoleranspolicy mot graffiti. Så fort graffiti målas på stadens egendom ska den tas bort och Stockholms stad har även en policy som gör det mycket svårt att ställa ut graffitikonst i stadens lokaler.

Så länge policyn med nolltolerans funnits har debattens vågor gått höga. Jacob Kimvall, doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet, ger nytt bränsle till debatten. I hans debattbok "Noll tolerans – Kampen mot graffiti" analyseras den graffitipolitik som förts i Stockholm mellan 1995 och 2011. I boken beskriver han hur svartmålningen av graffiti som en inkörsport till drogmissbruk och kriminalitet omöjliggör ett mångskiftande förhållningssätt. Enligt honom skapar nolltoleransen just vad dess företrädare säger sig vilja motverka – ett otryggt samhälle.

Bok baserad på forskning
Boken har flera kopplingar till Jacob Kimvalls forskning. Boken bygger på en föreläsning han höll på Humboldt-universitetet i Berlin. Ett kapitel i hans kommande avhandling om gatukonst ska också behandla den skandinaviska nolltoleransen mot graffiti.

- Jag utnyttjar både kunskap och analysverktyg jag tillägnat mig på universitetet. Men i boken tar mig friheten att vara en aning mer spekulerande och personlig än jag är i forskningen. Jag ser det som en kritisk analys av nolltoleransen mot graffiti som ligger i ett gränsland mellan essä, forskning och debattbok.

Lördag 15/9 kl 13 kommer Jacob Kimwall till Bibliotek Plattan för att tala om graffitin och den problematiska nolltoleransen, med utgångspunkt i sin bok.

Det är ett program i serien Universitetet på Plattan, i samarbete med Stockholms Universitet.

Läs mer här.