Den gränslöse Strindberg – målaren, fotografen och dagboksförfattaren Bilder Illustration: Sara-Mara Originalbild Föregående 1 av 3 1 2 3 Nästa Har seendet en historia och vad har den i så fall för kopplingar till August Strindberg? Och vad betydde Ockulta dagboken för Strindbergs uppfattning om världen? En konstvetare och en litteraturvetare närmar sig Strindberg från varsitt håll i höstens sista program i serien Universitetet på Plattan, ett samarbete mellan Bibliotek Plattan och Stockholms universitet. Konstvetaren Anna-Maria Hällgren berättar om Strindberg som bildkonstnär och fotograf. Hennes rubrik är: Förvirrade sinnesintryck och vibreringar i synaxlarna: Strindberg i 1800-talets visuella kultur. I sin forskning undersöker hon seendet som kunskapsmedel i det sena 1800-talets populärkultur. – Genom allehanda visuella attraktioner som panoramor och stereoskopiska bildvisningar skulle åskådaren både lära sig något om sig själv och sin omvärld, säger Anna-Maria Hällgren. Det fanns ett intresse för hur seendet fungerade och vad det kunde göra med människans inre. Detta syns även i August Strindbergs konstnärliga produktion och jag ger i föreläsningen några exempel. Strindberg hade också idéer om hur ögat kunde "bildas", som går att koppla till hans verksamhet som konstkritiker. Anna-Maria Hällgrens arbete med Strindberg ingår i ett forskningsfält kallat Visuella kulturstudier. Det är en av flera forskningsinriktningar på Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Löjligt och rysligt Litteraturprofessor Ulf Olsson berättar därefter om Strindberg som dagboksförfattare. I Ockulta dagboken blandar och ger Strindberg, det blir både löjligt och rysligt. Han observerar och bokför ockulta tecken och dagar läggs till varandra. – Dagboken var som ett arkiv för Strindberg, där han förvarade lösspringande elefanter, molnformationer och klöver sjuor, säger Ulf Olsson. Men själva betraktandet av olika fenomen gjorde också att världen kom att framstå som främmande och underlig för honom. Vilken sorts meddelanden fann då Strindberg i sin omgivning? Och vad använde han nedtecknandet av sina iakttagelser till? Det berättar Ulf Olsson mer om i sin föreläsning den 17 november. Ulf Olsson har förutom antologier och essäer publicerat två böcker om Strindbergs författarskap. Hans nästa bok handlar om Lars Norén och heter Språkmaskinen. Efter forskarnas presentationer bjuds publiken in till frågor och samtal. Kategorier: Samtal och debatt, Litteratur Arkiverad Fri entré 17 nov, 2012 lördag 13:00-15:00 Bibliotek Plattan, våning Plattan Dela Facebook (länk till annan webbplats) Twitter (länk till annan webbplats) E-post